Dags att förändra patentlagstiftningen för läkemedel globalt?

Idag bordlade Indiens Högsta Domstol frågan om läkemedelsföretaget Novartis ifrågasättande av den indiska patentlagstiftningen. Bakgrunden är att Novartis i enlighet med den nya indiska patentlagen som infördes 2005 sökt patent för sin cancermedicin Glivec som används vid behandling av leukemi.

Den indiska patentlagstiftningen är i det här avseendet hårdare än minimikraven i TRIPS-avtalen och enligt det indiska patentverket är Glivec inte tillräckligt innovativ för att motivera ett patent – ett patent som skulle komma att gälla i 20 år – utan läkemedlet ses mer som en mindre uppgradering av en äldre medicin.

Eftersom Novartis inte accepterat patentverkets beslut har företaget överklagat till högsta domstolen och man ifrågasätter hela den indiska patentlagstiftningen för läkemedel. Indien har länge, tack vare att man tills för ett par år sen inte hade någon patentlagstiftning gällande läkemedel, tillverkat billiga kopior av kända läkemedel – något som förmodligen räddat många människoliv.

Den nya indiska patentlagstiftningen innebär att nya läkemedel kan skyddas medan äldre mediciner, både original och ”kopior” kan fortsätta att tillverkas fritt. Skulle Novartis få igenom sitt överklagande skulle detta i värsta fall kunna innebära ett stopp för billiga läkemedel i inte bara Indien utan även andra länder dit indiska läkemedelsföretag säljer billiga läkemedelskopior. Ett stopp som förmodligen skulle orsaka mycket lidande för många sjuka och även många dödsfall.

Huvudsyftet med patent är ju i teorin att det ska finnas ett incitament för läkemedelsindustrin att satsa pengar på forskning och utveckling för att driva utvecklingen framåt mot nya och mer effektiva läkemedel. En nackdel med patent är dock att det snarare motiverar läkemedelsföretagen att satsa pengar i fortsatt utveckling av befintliga läkemedel än att satsa pengar på forskning i helt nya läkemedel.

Det verkar därför som att det finns flera nackdelar med dagens patentlagstiftning när det gäller läkemedel. Dels innebär dagens skydd en situation gränsande till monopol för respektive läkemedels tillverkande företag – ett monopol som genererar höga vinster till företaget. Men i och med att den fria marknaden genom detta upphör begränsas också tillgången till läkemedel till västvärlden och de delar av befolkningen i syd som har råd med de dyra medicinerna. Dessutom verkar det som sagt vara så att patentlagstiftningen i stället för att motivera till innovation snarare hämmar utvecklingen av nya läkemedel.

Från marknadsliberalt håll har bland andra Johan Norberg i enlighet med den traditionella synen på patent hävdat att patentlagstiftningen för läkemedel är en förutsättning för att nya läkemedel ska kunna utvecklas. Men är det verkligen en frihetlig syn på patent? Om marknaden nu är så effektiv på att fördela resurser – borde inte också marknaden för läkemedel släppas fri – alla till gagn? Hur löser man på bästa sätt frågan om tillgång till bra medicin till så många som möjligt till en så låg kostnad som möjligt? /TomTom

Se även Petter Larssons kommenterar i dagens Aftonbladet, Idag gäller det livet, samt Läkare Utan Gränser’s hemsida

Intressant?

Andra bloggar om: , , , , , , , ,

Annonser

10 kommentarer »

  1. Francophobe said

    När man läser detta och främför allt Petter Larssons artikel så vill man bara ge sig ifrån ett stort SUCK.Ett indiskt företag går upp i Högsta Domstolen i Indien och ändå har ingen refererat till något av de argument som ligger till grund för Indiens handlande.

    I den skruvade världbild där allt handlar om nord mot syd och där syd är ett gäng menlösa fån som behöver västerländskt bistånd och västerländska innovationer så går det naturligtvis att koppla detta till WTO inträdet. Men den indiska debatten har inte alls handlat om det.

    Man menar att avsaknaden av patent i Indien gjort att indiska företag inte kunnat koncentrera sig på att utveckla mediciner till den indiska marknaden och den sjukdomsbild som råder där. t.ex att ta fram billig medicin för sjukdomar som nödvändigtvis inte finns i väst. Vad gäller t.ex HIV så är ju en svensk behandling förnodligen inte möjlig infrastrukturmässigt, för den indiska marknaden kommer det att krävas andra metoder och andra mediciner för att det ska bli effektivt. Att ständigt kopiera västerländska mediciner är således inte det bästa.

    Nu hör det även till saken att indiska bioteknik företag ligger väl så långt i framkanten som de indiska IT företagen (t.ex Biocon), ändå har man inte lyckats speciellt väl inom det område där man onekligen borde vara allra bäst. Mediciner för tredjevärlden, man har menat att detta beror på avsaknaden till möjligheter att ta patent i Indien.

    Istället menar Indien att Indien behöver patenträtten för att kunna utveckla mediciner som är effektiva för den indiska befolkningen (och därmed även de länder som har liknande förutsättningar som Indien dvs det så kallade ”syd”)

    Rent juridiskt verkar väl det hela gå rätt till och dessutom verkar domstolsutslagen ha gått den vägen som Aftonbladet Kultur vill att det ska gå, förmodligen behövde han bara skriva en ny alarmistisk artikel om hur företagen mördar miljontalsmänniskor. Som om det fanns en konflikt i att företagen tjänade pengar och att de sålde mediciner i ”syd”.

    Som sagt, SUCK!

  2. tomtom2020 said

    Hejsan Francophobe,

    intressant med mer info om Indien – tror nog inte heller att införandet av patentlagar enbart var negativt. Framför allt är ditt påpekande om den indiska läkemedelsindustrin intressant. Men jag var kanske lite otydlig i texten – är mer intresserad av en allmän diskussion om patenlagstiftningen överlag, inte enbart i Indien, och samandet mellan denna och läkemedelstillgängligheten i världen. Dessutom – eftersom vi för diskussionen på Frihetligt Forum – om patenträtten är förenlig med frihetlighet och i så fall hur.

  3. Francophobe said

    En annan sak som man också kan fundera på, om indiska företag kan tjäna pengar på att sälja kopior billigt i Indien och Afrika, varför skulle inte Novarti kunna göra det och framför allt, varför skulle Novarti inte vilja göra det? Ingen tror väl att de indiska företagen kopierar läkemedel av altruistiska skäl. Att som Petter Larsson ställa miljontals döda i Syd mot företagens vinster är inte bara en vulgarisering av debatten utan helt uppåt väggarna fel. Naturligtvis kommer Novarti att försöka tjäna pengar där andra har gjort det. Det är ju inte ovanligt (snarare regel) att en vara har olika pris beroende på var det säljs.

    Frågan är väl om patent är bra eller dåligt. Kritiker till patentlagstiftningen brukar ta fram det du gör, nämligen att patent leder utvecklingen i en väg som nödvändigtvis inte är önskvärd, t.ex förändringar av befintliga mediciner. Ett problem som den nya indiska lagstiftningen verkar vara utformad för att försöka tackla. Jag vet faktiskt inte hur det ser ut i övriga länder, men om man tror att patent har en plats i världen så känns det som en vettig ansats.

    Om man hävdar att patent driver utvecklingen i en riktning så skulle man väl samtidigt kunna hävda att bristen på patent har drivit den indiska industrin till att 1) utveckla mediciner för marknader där man kan söka patent 2) kopiera redan befintliga mediciner som inte nödvändigtvis tar hänsyn till hur sjukvården ser ut i Indien (eller Indonesien/Nigeria).

    Just i läkemedels fallet så är ju även Indien lite utav ett nyckel land eftersom man i stora delar av landet har samma omständigheter som i t.ex Tanzania eller Nigeria, men att man i andra delar av landet har företag med samma resurser som i väst. Dessutom är ju den indiska marknaden för mediciner riktat specifikt till tredje världen så pass stor i förhållande till övriga länder att man bara måste kunna tjäna pengar på det där för att det ska vara meningsfullt att ta det till södra afrika. Tyvärr har ju Kinas om än växande ekonomi, varit ganska mycket sämre än den indiska marknaden på egna innovationer, förmodligen eftersom det trots allt fortfarande är en planekonomi.

    Just frågan om patent anser jag snarare är en fråga om praktikalitet än om ideologi, det är uppenbart att det ur ett frihetligt perspektiv finns problem med patenträtten och det är väl också anledningen till att man gjort den tidsbegränsad i länder som sätter den individuella friheten högt.

    Så vad det hela kokar ner till slutligen är om patenten driver utvecklingen i önskvärd riktning.

  4. tomtom2020 said

    Francophobe: ”Ett problem som den nya indiska lagstiftningen verkar vara utformad för att försöka tackla.”

    Tror nog oxå (åtminstone verkar det så efter en ytlig analys) att den indiska lagstiftningen verkar lite mer smart än ”grundskyddet” enl WTO med tanke på att den kräver mer ”verkshöjd” än normalt. Blir intressant att se hur läkemedelsbranschen utvecklas i Indien framöver.

    När det gäller patenträtten generellt är jag nog också tillräckligt pragmatisk för att inse att det gäller att ha en lagstiftning som i största möjliga mån uppmuntrar till fler innovationer och det är ju också det som är huvudsyftet med patent. Om ett patent sen ska gälla i 5, 10, 20 år eller mer skulle man förmodligen kunna ägna mycket tid åt att diskutera.

  5. jimpan said

    Intressant att följa er diskussion. Alla svar är ju inte alltid givna vad gäller frihetlighet/liberalism och patent. Spontant kan jag tycka att patent står i motsättning t.ex. till den fria spridningen av kunskap, men sedan gäller det att vara pragmatisk så att inte principerna är verklighetsfrämmande.

    Vad jag är nyfiken på är hur den indiska patentlagstiftningen faktiskt ser ut. Har någon av er god koll på det? Det enda som brukar höras i debatten är just att den är t.o.m. hårdare än TRIPS, men ni nämner t.ex. att den är smartare i sina krav på företagen.

  6. tomtom2020 said

    Hej igen,

    bakgrunden till den rättsliga processen i Indien (som kanske var lite väl spartanskt beskriven i mitt inlägg) är följande (enl Oxfam http://www.oxfam.org.uk/applications/blogs/pressoffice/2006/11/rich_countries_betraying_their.html):

    In 2005, cancer patient groups in India used Indian intellectual property law to stop a patent application by the Swiss company Novartis for its anti-cancer drug, Glivec. This allowed Indian companies to continue making generic versions at £1,400 per patient per year, as opposed to Novartis having a monopoly priced version for sale at more than £14,000 per patient per year.

    However Novartis recently appealed the court’s decision in a direct challenge to India’s right to interpret the TRIPS Agreement to protect public health. If Novartis is successful, it could jeopardize India’s generic export industry. India is the world’s leading supplier of inexpensive generic medicines to developing countries, with approximately 67% of its exports going to developing countries.

    ”Novartis has told Oxfam that there is no commercial market for Glivec in India and that it is challenging India in order to align Indian intellectual property law with TRIPS,” Charveriat says. ”However, India is only trying to use the flexibilities rightfully available to it under TRIPS and Novartis is seeking to block that right.”

    Mer info om själva patentlagstiftningen finns bland annat på Intellectual Property Watch (http://www.ip-watch.org/weblog/index.php?p=430&res=1024_ff&print=0) men när jag skrev ”smartare” var det snarare min personliga bild av en patentlagstiftning som åtminstone verkar uppmuntra till mer forskning och ny-utveckling snarare än små modifieringar av redan existerande produkter. Men jag kan naturligtvis ha fel – jag är ju inte jurist utan ekonom…

    /don Tomaso

  7. Francophobe said

    Jag vet ärligt talat inte hur lagstiftningen ser ut och skulle jag veta hur den såg ut så skulle jag knappast kunna bedöma den ändå. Däremot tolkar jag avslaget som att domstolen tolkat lagstiftningen så att smärre förändringar inte ska kunna ge ett nytt patent. Dessutom är jag knappst man att avgöra huruvida Glivec är tillräckligt innovativt eller inte. Av domstolsutslagen att döma så verkar ju lagstiftaren haft det i åtanke, särskilt med tanke på att Novarti inte överklagar själva domslutet utan hela lagstiftningen.

  8. tomtom2020 said

    Instämmer med Francophobe.

    /T

  9. jimpan said

    Nej nej, visst. Jag var bara nyfiken. Tänkte att det kunde vara intressant att se hur lagstiftningen ser ut, om det nu skulle vara en modell för andra länder att ta efter – eller tvärtom. Min nyfikenhet var ”rent akademisk”.

  10. Francophobe said

    Efter att ha läst från IP-sidan så verkar ju Novarti snarare hävda att Glivec inte är av national interest i Indien eftersom endast 40 personer använder det huruvida den siffran stämmer kan jag knappast uttala mig om).

    Tydligen fick Novarti avslag på dess grunder:

    “the mere discovery of a new form of a known substance which does not result in the enhancement of the known efficacy of that substance or the mere discovery of any new property or new use for a known substance or of the mere use of a known process, machine or apparatus unless such known process results in a new product or employs at least one new reactant,” is not patentable.

    Novarti verkar hävda att

    1) “India should not establish additional requirements for patentability beyond novelty, commercial applicability and non-obviousness,”

    2) ”the TRIPS agreement “can and should be interpreted and implemented in a manner supportive of WTO members’ right to protect public health and, in particular, to promote access to medicines for all.” Eftsrom så få i Indien använder medicinen så är det inte en fråga om public health, utan snarare en fråga om att indiska företag vill exportera.

    I punkt 1 så verkar Novarti gripa efter halmstrån (dvs närman ifråga sätter lagstiftningen), i punkt 2 kan absolut ha en poäng om det nu stämmer att medicinen inte används i Indien i någon vidare utsräckning. Men det kan jag ju omöjligen avgöra.

RSS feed for comments on this post · TrackBack URI

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: