För en tid sedan “gifte sig” Sören och Daniel i S:t Karins kyrkoruin i Visby. Skickligt nog hade de valt kristdemokraternas dag i Almedalen. Sören är ordförande i RFSL och ingående av partnerskap just denna dag var förstås en politisk handling.
Sedan Sovjetblockets upplösning har det gått inflation i hur konflikter av olika slag tolkas i skenet av religiösa motsättningar. Oavsett om det handlar om Irakkriget, EU:s konstitution eller det mångkulturella samhället så kommer religion på något sätt in i bilden. Få tycks längre tro att konflikter grundar sig i sociala orättvisor och ekonomiska intressen. Hur kan man orientera sig i detta nya politiska landskap?
Jag vill fortsätta på den linje Aron beträdde med sitt inlägg “En svår fråga med ett enkelt svar?” och anknyta till mottagandet av Petra Östergrens bok Porr, horor och feminister – boken som utlöst de senaste månadernas debatt om sexköpslagen. Mottagandet finns till stor del redan inskrivet i boken. Östergren beskriver väl den repressiva mekanik som bruka styra svensk offentlig diskussion om prostitution.
det märks tydligt att debatten om prostitution har vaknat till liv igen.
det är fortfarande en av de mest förbjudna, tabubelagda, obekväma frågor som finns. förutsatt att alla inte står på samma sida förstås. på den inbjudande korrekta och fina sidan om debatten. jag känner mej inte riktigt hemma där. för den sidan är också i mina ögon fördömmande, moralistisk, ovillig att tänka nytt, många gånger helt statisk i sitt ställningstagande. “prostitution är alltid fel!”, “nej, du är en hemsk människa!” osv osv. sånt brukar slängas i fejset på en när man så mycket som ens ifrågasätter sexköpslagens funktion. alltså inte dess existens.
